Herregud.

Jag tänker alldeles för mycket.
Jag menar, minsta småsak kan
snabbt utvecklas till existensiella
frågor och liknande, orkar inte mig.

    Nyss ringde min telefon, jag slängde
    mig över den i hopp om att det var du,
    och att jag skulle få höra din röst. Blev
    snabbt besviken när det inte var din röst
    i luren. Men jag ska sluta hoppas, natti.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0